FULLMAKT OCH/ELLER POSTRÖSTNING?
Kategori: Allmänt
‹Lagen (2020:198) syftar till att undvika smittspridning, och pekar på två möjligheter: röstning genom ombud och poströstning. Inget hindrar att man använder båda metoderna.
Röstning genom ombud (som alltså måste ha en fullmakt från varje uppdragsgivare) kräver att uppdragsgivaren har förtoende för att ombudet röstar på det sätt som uppdragsgivaren önskar. Det fungerar när uppdragsgivaren och ombudet känner varandra personligen. Men om ett ombud ska rösta för många uppdragsgivare, som säkert har olika önskemål, blir förtroendet förstås mindre. Förtroendet är väsentligt, och för några år sedan kontrollerade förvaltningen att ombud röstat enligt uppdragsgivarens önskemål, och ogiltigförklarade i annat fall fullmakten.
Poströstning bör kunna ske med en enkelvalsedel Förutom de ”Ja” och ”Nej” som måste finnas till förslagen till beslut enligt föredragningslistan, kan man lägga till en generell röst som säger att röstsedeln avser svaret ”Nej” till alla förslag till beslut som avviker från förslaget i den utsända föredragningslistan. Då vet den röstande vad hen säger ja till. En ytterligare fördel med röstsedlar är att de kan sparas och kotrollräknas vid ett senare tillfälle om behov skulle uppstå.
Som sagt, ingeet i lagstiftningen hindrar att man använder båda metoderna för att undvika smittspridning. För att underlätta poströstning kan det vara lämpligt att kallelsen till stämman utformas, med röstsedlar och information om hur man förfar vid poströstning.
Gert Hedner Å90
